Jakten på det lyckade brödet.

När man är som jag en improvisationsbagare är det ett h-e att återskapa lyckade bröd.

I somras gjorde jag ett mycket lyckat bröd som jag associerar med italienskt lantbröd - smakrikt, stora hål och kraftigt inkrom. Jag har aldrig någonsin kommit i närheten av den här typen av bröd fast jag har försökt flera gånger sedan dess. Jag tror att jag hade i rivet surdegsbröd.

I förra veckan gjorde jag ett riktigt lyckat bröd på en tredjedels vitt vin som degvätska. Jag använde en slatt från fördegen till Hedvigbröd (bulgur/rivet surdegsbröd) som fanns över från ett tidigare bak. Sedan matade jag upp med vatten, vitt vin och specialvetemjöl i omgångar. I hårda mjölsorter som specialvetemjöl utvecklas glutenet i lösa degar. Sedan tillförde jag vanligt vetemjöl och salt och la bröden i jäskorgar (jag använder plastdurkslag) och lät jäsa. Det var kväll och jag gav upp, satte durkslagen i en kall hall ( 9 grader) över natten och stoppade bröden i ugnen på morgonen. Det blev ett mycket lyckat bröd och t o m var godare dagen därpå.



Min experimentlusta är stor och jag tänkte testa olika varianter av Pain au vin (vittvinsbröd). Jag gjorde baguetter med maskinknådning (ganska likt i Jan Heds originalreceptet). De smakade hyfsat, hade bra tuggmotstånd men små hål. Jag försökte att göra som jag hade gjort förra gången och lät bröd i stå jäskorgar över natten. (jag var trött och glömde att lägga ut det i hallen) Det brödet hade ingen likhet med det bröd som jag hade gjort förra gången. Det blev småsurt.

Tredje varianten blev bäst. Jag hade för mycket deg och hade lagt den lösa degen i kallhallen över natten. Tyvärr kommer jag inte att kunna testa fler gånger och försöka rekonstruera det lyckade brödet. Bakningen är över för den här gången. släkten kommer efter nyårsdagen med mjöl-allergiker och os-astmatiker. Jag måste också städa. Köket ser just nu ut som man sa förr "kom och hjälp mig dö" eller som man säger idag "ser ut som f-n"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar