Hur baka i ett badkar?


Ugnen eldas med en-meters-ved. Det går åt ganska mycket. I somras tog den torra ved, som jag hade hemma, snabbt slut. Räddningen blev kusinen i grannsocknen som gärna bytte skrack (ytved) mot bröd.


Ibland var det svårt att få igång elden. Det gällde att vara noga fylla med mycket tidningspapper, stickor och småved - och ibland duscha med grilltändvätska!

Det mesta av röken gick ut via ugnsöppningen men den lilla extra skorstenen över badkarsavloppet var viktigare än jag trodde. När jag bakar så brukar jag täcka skorstenen med en gammal ananas-konservburk för att minska värmeförlusten. En gång glömde jag att ta bort burken och jag fattade inte varför det brann så dåligt - Sen såg jag BURKEN!.

Första gången jag skulle baka, eldade jag för lite. Bröden blev vita p g a ugnstemperaturen sjönk för snabbt. Men de var klara! Deras innertemperatur var 98 grader. Den kosmetiska räddningen blev att ge bröden färg genom stoppa dem el-ugnen i köket och sedan sätta på grillen.

Givetvis blev det fel nästa gång också. Då eldade jag för länge. Ugnstemperaturen var nästan 400 grader. Jag fick vänta i nästan 1 timme innan ugnen svalnat.


Den sista glöden dras ut med bethacka och samlas i en gammal plåthink. För att undvika att träskaftet börja brinna så doppar jag hackan i en vattenhink.

Barndomskamraten i byn berättade att i hans föräldrarhem vid bergets fot, använde de en ugnsraka av trä, gjord av en 2 dm lång planka, med ett skafthål i mitten. Man tager vad man haver som Kajsa Warg sa.


Jag använder en blöt gammal t-shirt som virats runt bethackan för att dra ut det sista av glöden. Traditionellt brukar man dra ut glöden med en blöt ugnskvast av furu men kusinen i grannsocknen har kommit på att det fungerar nästa lika bra med ugnsraka och mjukt tyg. Han brukar använd en kasserad tröja eller jacka.


Sista jäsningen sker i knyten av mjölade handdukar lagda i plastbaljor. Jag har kommit fram till att degen kan vara rejält överjäst och ändå så blir inte bröden platta, om man använder jäskorgar. Orsaken är antagligen att proteinet i brödet koagulerar så snabbt i ugnsvärmen att bröden inte flyter ut.


Jag brukar att snitta brödämnena med ett rakblad. Det är mest för syns skull. Bröden blir vackrare att se på.


Första gången jag bakade la jag bröden direkt på ugnsbottnen. Till min besvikelse blev delar av undersidorna brända. Det berodde på att det hade samlats glöd i mellanrummen mellan stenarna och att stenarna inte är tillräckligt flata.

Jag suckade och tänkte att nu är det bara att åka in till huvudorten och köpa eldfast tegel och lägga ett nytt ugnsgolv. Jag såg inte fram emot att ta bort gruset som täcker badkaret.

När jag besviken berättade om mitt misslyckande för min moster sa hon: -Du kan väl använda vanliga ugnsplåtar! Sagt och gjort - in i ladugården och leta. JAPP! Längst in låg det en hög långpannor. Min far sparade på allt. Tur att de inte hamnat på tippen som hinken med krokiga rostiga spikar.


Det får plats med 3 plåtar på tvären i badkarsugnen. Jag använder helst långpannor. De är lättare föra in och dra ut med bethackan. Några vänner kom med deg på en vanlig plåt. Givetvis tänkt jag mig inte för. Plåten hamnade längst in i ugnen. Det blev inga vackra bröd eftersom de massakerades av bethackan när jag skulle dra ut plåten.


Ugnens största svaghet är att det blir tillräckligt varmt vid luckan. För att motverka värmeförlusten brukar jag lägga glöd i plåtlådor.


I början använde
jag den utskurna delen från badkaret och en bit rostig plåt som lucka. Passformen var bra men luckan var ganska ohanterlig att stänga och öppna.


Som tur var, låg det en ugnsplåt från en gammal köksvedspis längst inne i ladugården med hyfsad passform!


Jag har bakat 8 gånger i badkarsugnen och badkarsemaljen håller fortfarande.

I sommar funderar jag barndomskamraten i byn att bygga en pizzaugn i hans trädgård. Vi ska bygga den av en gammal skottkärra som står och rostar bak ladugården. Det blir nog sommarens byggprojekt

Hur bygga en vedeldad ugn av ett gammalt badkar

Sommaren 2009 hade jag bakat flera gånger i kusinens ugn i grannsocknen. Det var drygt en mil att köra och jag ville ha egen bakugn. Det måste gå att enkelt bygga en vedeldad ugn utomhus.

På sensommaren 2009 tittade jag mig omkring och vid stenmuren vid åkerkanten låg det ett gammalt badkar. Tanken slog mig: - Kan man bygga en bakugn av ett badkar? Jag var lite osäker så jag frågade på en ugnsbyggarsajts forum i USA. Framför allt ville jag veta om emaljen var giftig. De tog min fråga på allvar men de trodde inte på badkarsbyggidén.

Kunniga var de också. Jag fick veta att om badkaret var tillverkat före 1960, kunde emaljen innehålla bly. För att kolla blyhalten borde jag kontakta närmaste High school chemistry dept. för att låna lite salpetersyra. Men det är lugnt, badkaret är från 80-talet


Trots experternas avrådan började jag försommaren 2010 att bygga ett fundament. Bak ladugården finns det ett upplag av begnade lättbetongblock som far hade fått tag i på 70-talet. Blocken var ganska ojämna eftersom det fanns cement kvar.


Eftersom det var ett experiment och jag inte ville lägga ut några pengar på projektet tyckte jag att det inte var någon idé att vara noggrann. Det gör inget att fundamentet inte kommer att stå stadigt efter vinterns tjäle. Blocken lades direkt på marken och jag började bygga utan att använda lera eller cement mellan blocken. Jag hade fått den fixa idén om att ugnsbygget inte skulle kosta någonting.


Jag hittade några flata stenar vid skogskanten och jag försökte pussla ihop så gott det gick för få till en ugnsbotten. Det låg också en påse med eldfast bruk på logen som jag la mellan de flata stenarna. Men bruket räckte dåligt. Jag fick fylla med sand mellan stenarna innan jag la på bruk.


Nu var det dags och be om hjälp. En kamrat och hans son hjälpte mig med att köra grus från en grustäckt inne i skogen.

Vi la på begagnade takpannor för att skydda mot regn. Så här såg ugnen ut när den var färdig. Skorstenen som placerats på badkarsavloppet hittade jag också bland gömmorna i uthuset.


En av grannarna som är pensionerad snickare kom förbi och såg min "skapelse" som mest påminner ett slumbygge i 3:e världen. Han skakade på på huvudet och sa: - Du kunde väl ha lagt något mellan blocken. Åtminstone lagt jord mellan.

Men ugnen fungerar. Efter 2 timmars eldning har gruslagret på badkaret lagrat så mycket värme att bröden blir helt ok.

Gott bröd utan knådning

Det finns två sätt att utveckla glutenet i vetemjöl. Ett sätt är att använda lösa degar. Ett annat sätt är att knåda länge antingen för hand eller att använda en degblandare. Ju mer protein mjölet innehåller som Vetemjöl special och Manitoba cream desto längre behöver degen bearbetas. 15 minuter i degblandare är inte ovanligt.

Jag brukar baka knådfritt genom att göra en lös fördeg på drygt hälften av vetemjölet. På 4-5 timmar har glutenet utvecklats och degen blir seg och trådig. Ofta använder jag längre tid. Vanligast är att jag låter fördegen kalljäsa under natten för att utveckla mer smak. Sedan tillsätter jag vanligt vetemjöl om jag t ex ska göra pizza eller vitt formbröd.

Det går också att tillsätta dinkelmjöl, rågsikt, durumvetemjöl, grahamsmjöl, skållat rågmjöl etc beroende på vilken typ av bröd man vill ha.

Det kan ta lite tid att arbeta in andra mjölomgången eftersom degen blivit seg av att glutenet utvecklats.

Jag använder ofta filmjölk i degvätskan för att ge brödet en lite syrligare smak.

Ett fantastiskt gott bröd
3 dl vatten
3 dl filmjölk
12 gram jäst, 1/4 paket
2 tsk salt
1 msk honung, eller strösocker
7 dl specialvetemjöl
5,5 dl vetemjöl
mjöl till utbakning

1. Blanda 3 dl varmt vatten och 3 dl kylskåpskall filmjölk så att blandningen blir ljummen och rör ut jästen, honungen och saltet.

2. Tillsätt 7 dl specialvetemjöl

3. Täck degbunken med en stor tallrik eller liknande som skärbräda eller grytlock och lämna en ventilationsglipa

4. Låt glutenet i specialvetemjölet utvecklas under en jäsning på 3-4 timmar

5. Rör i vetemjölet

6. Låt jäsa i ytterligare 1-2 timmar

7. Strö ut 0,5-1 dl mjöl på bakbordet och stjälp försiktigt upp degen. KNÅDA INTE! Jäsbubblorna ska få vara kvar.

8. Strö ytterligare lite vetemjöl över degen, knappt 0,5 dl. Platta till degen något.

9. Dela upp degen i bitar t ex med degskrapa

10. Lägg på plåtar täckta med bakplåtspapper. De blir lite olikformade pga att degen är lite kladdig.

11. Grädda bröden (de behöver inte jäsa) i 240-250 graders ugn i ca 17-20 min.

Vill du ha mer skorpa på brödet kan du hälla ca 1 dl kokande vatten på ungsbottnen. OBS använd grytvante för att undvika att du skållar dig på ångan.